Hugga huvudet av ondskan


av Klaus Fischer

Antal skådespelare

Manliga: 1


Urpremiär

2013 Långholmsteatern

Längd

60-90 min

Originalspråk

Svenska

Synopsis


Anders Gustaf Dalman (1848-1920) var Sveriges siste skarprättare.
Han utförde sex avrättningar. Den sista, och den enda där giljotin användes, ägde rum på Långholmens Centralfängelse 23 november 1910.
I monologen Hugga huvudet av ondskan är det Dalman som för ordet.
Pjäsen är en fri tolkning av Dalman och hans liv, men baserad på ett
solitt faktamaterial.
I monologens första del möter vi Dalman 1890, precis innan han ska utföra sin första avrättning och är på väg att bege sig hemifrån medan en nyfiken folkmassa väntar utanför hans hem.
Pjäsens andra del utspelar sig elva år senare då Dalman har utfört ytterligare tre avrättningar med bila. Han dikterar sin syn på sitt speciella uppdrag för en bok som han vill ge ut i syfte att vederlägga alla felaktigheter och fördomar som han anser sprids i tidningar och hos allmänheten. Det är för sin dotter Signe han dikterar – hon fungerar också som hans sekreterare. Det hela formar sig efter hand till ett slags försvar mot dotterns tysta avsky för hans värv.
Monologens sista del utspelar sig 1917 – sju år efter det att Dalman utfört sin sista avrättning, den sista i Sveriges historia. Det är nu tre år innan Dalman avlider och fyra år innan dödsstraffet avskaffas i Sverige. Dalman, som alltid hävdat det tjänstemannamässiga i sin utövning, har nu hunnits upp av verkligheten - både den inre och den yttre.