I Krigets Skugga


av Kerstin Hultin

Antal skådespelare

Kvinnliga: 8   


Urpremiär

2008 Galtströms bruk

Genre

Talpjäs

Längd

>90 min

Originalspråk

Svenska

Synopsis


Ett bioepiskt drama för teaterscen som handlar om
när Sverige öppnade famnen för de finska krigsbarnen

FÖRORD - I krigets skugga

Den här pjäsen är ett ”bio-episkt” drama. ”Biografisk” i den mening att innehållet bygger på historisk research och ”episk” i bemärkelsen fritt dramatiserad. Dramats personer är helt fristående från utgivna finska krigsbarns vittnesmål.
Följer man den politiska utvecklingen i Norden under andra världskriget så överträffar verkligheten vilken diktad modern thriller som helst. Spekulationerna kring dåtidens beslut är ännu en källa till het debatt.
Vad hade utgången blivit om Sverige gått med och stridit för Finland? Hade arenan för världskriget hamnat i Sverige? Ingen vet, men med säkerhet hade järnvägen och järnmalmen blivit viktiga mål för sabotage. När man läser vårt grannland Finlands historia kan man inte annat än ta av sig mössan av vördnad för deras finska sisu att bevara sitt land finskt. För att undgå att nationen ”ryssifierades” hamnade man i krig tre gånger under ett och samma världskrig.
Kampen sågs som en Davids kamp mot Goliath. Många svenskar anser det beklagligt att Sverige aldrig gick in med det understöd som finnarna hade hoppats på. För även om finnarna heroiskt höll den ryska björnen stången innebar fredsvillkoren stora uppoffringar för Finland genom ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och fängslandet av ledande finska politiker.

60 år senare uppdagas en ännu större finsk uppoffring i form av en mängd vittnesmål. I skuggan av det finska kriget skickades ca 70 000 barn till Sverige, Norge och Danmark för att undgå krigets fasor. En humanitär hjälp som i många fall orsakade personliga tragedier. Fram till år 1946 hade 1400 barn adopterats och 3900 blivit fosterbarn, majoriteten till borgarhem. Över 60 % kom från arbetarhem. Många av de återvändande barnen till Finland återvände till Sverige i vuxen ålder och ingår i statistiken för den finska arbetskraftsinvandringen.
Trots kännedom om de negativa följder som barnevakueringarna innebar i Storbritannien under första världskriget, skapade Sverige en organisation för ett mottagande av finska krigsbarn. För Finland var ett frigörande av kvinnlig arbetskraft ett måste under kriget, så oavsett interna protester tog man tog den hjälp man fick. Med följden att små barn sändes iväg med en lapp om halsen och till ett främmande land med främmande människor. En upplevelse som gav ärr för livet. Barn borde aldrig få resa ensamma, men ensamma flyktingbarn kommer till Sverige än idag och oftast från en helt annan världsdel. Vad kommer de att säga om sina upplevelser?

Kan man någonsin lära sig något av misstag?
Endast om man berättar om dem. De finska krigsbarn som vittnat om det förgångna har nått ålderns höst. Därför känns det angeläget att berätta deras historia nu så alla yngre generationer får veta ett krigs konsekvenser och vad det innebar för den enskilda människan i vardagen. Misstagen med de finska krigsbarnen får inte glömmas. Det är de värda tycker jag.

Kerstin Hultin, manusförfattare