Den förlorade himlen


av Rainer Alander

Antal skådespelare

Kvinnliga: 2    Manliga: 2


Urpremiär

2003 Svenska Teatern, Helsingfors

Genre

Talpjäs

Originalspråk

Svenska

Synopsis


Pojken Bruno har under sin uppväxt varit vittne till föräldrarnas, Einars och Mirjas, sadomasokistiskt färgade liv, vilket visas i en liten prolog där pojken Bruno är kring sju år. Själva pjäsen utspelar sig tolv år senare i det familjehelvete som denna lilla kärnfamilj utgör. Fadern Einar sitter hemma som rullstolinvalid och misstänker sin sjuksköterske-hustru för att ha ett förhållande med doktor Borg.
Sonen Bruno har blivit boxare, men lever kvar i hemmet och är erotiskt präglad vid sin mamma. Uppenbarligen är han också "sjuk" eftersom hans föräldrar är måna om medicineringen och att han ska "lugna sig" mellan varven.
Bruno har en flickvän Frida, som kommer in i hemmet för att presenteras för föräldrarna. Enligt egen uppgift har hon vuxit upp på anstalter och utnyttjats sexuellt av sin far. Istället för att chockeras eller stötas bort av familjens öppna erotiska maktspel går hon med i leken och lånar sig till en erotisk scen med Einar på toaletten. Men vad som har skett och vad som är mytomaners besatthet av sexuell frustration och perversion är inte säkert. Det blir klart att en del av det Frida berättat om sig själv inte kan stämma. Hon bär peruk, hon kan knappast vara judinna som hon påstår.
Bindingarna inom familjen är komplexa, ömhet, sexuell lust och raseri och mordlust sliter och river i dess medlemmar.
Eftersom Bruno också är "trollkarl" finns det en viss fri tolkningsmån vad gäller slutets klimax där han lyfter upp doktor Borgs blodiga avhuggna huvud ur en kista.
Bruno har vuxit upp för att bli en hämnare. Det finns trots det kanske en liten möjlighet för honom och Frida att gå ut i världen, trots att de är skadskjutna, trots att de bär sina föräldrars arv i sina kroppar.

KOMMENTAR
Pjäsen har en rå, supernaturalistisk ton som emellertid punkteras av den ibland uppblommande ömheten som finns mellan de tre familjemedlemmarna Einar, Mirja och Bruno. Så småningom, när pusselbitarna lagts intill varann framstår karaktärerna som både levande och trovärdiga, även om en viss mystik dröjer sej kvar. Vad som är sanning och vad som är lögn är inte redovisat. Frida blir inte alls den katalysator av sundhet som man väntar sig. Situationerna är intensiva, dialogen levande och det saknas underligt nog inte ens humor, trots att den skildrade världen är grym. Kasten är snabba, överraskningarna många.
Förutom i prologen, är scenbilden hela tiden densamma.

FÖRFATTARENS ORD
DEN FÖRLORADE HIMLEN är ett familjedrama med hustru, man, vuxen son och sonens flickvän. Temat är kanske främst sonen och den äkta mannens maktkamp om hustrun, modern. Otyglad sadomasochism och sexuell frustration ingår i pjäsen.

DEN FÖRLORADE HIMLEN uruppfördes den 26 mars 2003 på Svenska Teatern i Helsingfors i regi av Arn-Henrik Blomqvist.

Bror Rönnholm i Åbo Underrättelser
..en intressant uppsättning som på ett smått hisnande sätt balanserar mellan allvar och skratt, djup tragik och absurd komik.

Egil Green i Borgåbladet
Omskakande om ett finlandssvenskt familjeinferno.